null Muistoja Brysselistä - Hur känns det att vara lobbyist?

Blogi – Kansainvälinen toiminta

Muistoja Brysselistä - Hur känns det att vara lobbyist?

29.10.2021

Tom Tynan, medlem av kommissionär Phil Hogans kabinett, Raymond Mansel, ordförande för Copa-Cogecas mjölkarbetsgrupp, Jonas Laxåback, husdjursombudsman
Tom Tynan, medlem av kommissionär Phil Hogans kabinett, Raymond Mansel, ordförande för Copa-Cogecas mjölkarbetsgrupp, Jonas Laxåback, husdjursombudsman

Den här frågan fick jag svara på ett par gånger under den tid som jag jobbade som husdjursombudsman på MTK:s, SLC:s och Pellervos gemensamma Brysselkontor. Uppfattningen om lobbyister och lobbyorganisationer varierar mycket bland allmänheten och nyhetsinslagen lyfter vanligtvis upp de negativa sidorna med lobbning. Själv uppfattar jag att Brysselkontoret och det som utförs via kontoret är intressebevakning där man framför de synpunkter medlemskåren har på olika EU-förslag. Budskapet som framförs mot EU-institutionerna är väl övervägt och grundar sig ofta på forskningsresultat och de verklighetsbaserade förutsättningar för jord- och skogsbruk som vi har i Finland. Kunskapen om finländska förhållandena i jord- och skogsbruket är ibland bristfällig bland de tjänstemän och politiker som bereder förordningsförslag, vilket även ger anledning till en tät lobbykontakt till dem.  

När jag inledde jobbet som husdjursombudman fick jag som vägkost att jag ska försöka vara på rätt plats, vid rätt tidpunkt och med rätt budskap. Då blir arbetet smidigare och man får resultat. Det som dock inte sades var att när detta är. Detta betyder att man behöver vara uppmärksam hela tiden och följa med vad som diskuteras i EU-parlamentet, vad kommissionsordföranden linjerar i sitt tal till EU-parlamentet och vad som sägs i kommissionens årliga arbetsprogram. Till uppdraget hör också att upprätthålla ett kontaktnätverk och här kan sägas att placeringen av Brysselkontoret är perfekt. Det är lätt att hålla kontakt bl.a. till kollegor i Copa-Cogeca, andra länders jordbruksorganisationer och EU-tjänstemän.  

Det som är kännetecknade för den politiska omgivningen i Bryssel är att EU-institutionerna och EU-parlamentarikerna gärna vill höra synpunkter i aktuella ärenden och man försöker ge utrymme även för det. För att ha en kontroll på lobbyisterna i Bryssel så upprätthålls sedan en tid ett register på de organisationer som jobbar gentemot EU-institutionerna. I registret finns infört uppgifter på organisationens omfattning av lobbyverksamheten. Registeruppgifterna ska även årligen uppdateras.  

Ett av de årliga tecken på att jag var en lobbyist var när passerkortet till EU-parlamentet skulle förnyas. Med detta passerkort kunde man lättare ta sig in i EU-parlamentet och då på plats kunna följa med debatterna i parlamentets jordbruksutskott. Detta passerkort gav åtminstone en bättre möjlighet att vara på rätt plats och kunna leverera ett rätt budskap till EU-parlamentarikerna. Efter att Lissabon-föredraget godkändes har EU-parlamentets roll blivit större i CAP-politiken, vilket också märks.   

Splittrade vi falla - eniga vi stå 

Den stora skillnaden i intressebevakningskontakten som Brysselkontoret upprätthåller gentemot EU-parlament och EU-institutionerna, jämfört med andra organisationer i Bryssel, är den att i många fall så framför de förtroendevalda konsekvenserna av de politiska förslagen för tjänstemän och politiker. De förtroendevaldas närvaro vid dessa tjänstemanna- och politikerträffar har alltid högt uppskattats och även någon gång lett till uppföljningsmöten.  

Jag kommer speciellt ihåg en gång då de förtroendevalda har haft en viktig roll när ett budskap skulle presenteras. Tillfället gäller EU:s ekoförordning. Brysselkontoret hade vid flera tillfällen lyft fram oron för att den ekologiska växthusodlingen enligt det nya regelverket skulle bli omöjlig. En liten delegation bestående av ekoväxthusodlare besökte under ett par dagar kommissionen och de ansvariga rapportörerna i EU-parlamentet och försökte lyfta fram att det är svårt i nordiska förhållanden att under glas odla växter med direkt markkontakt. Uppvaktningen gav tyvärr ingen förändring i och med att man ansåg att undantagen i odlingskraven måste minska i det nya ekoregelverket. Däremot fick de nordiska ekoväxthusproducenterna en övergångsperiod som innebär att före övergångstiden är över kommer en utredning att presenteras i frågan. Men här kan konstateras att de finländska EU-parlamentarikerna då jobbade hårt för att få en ändring i parlamentets beslut. Tack för det. De finska tjänstemännen och jord- och skogsbruksministern försökte också i jordbruksministerrådet få gehör för saken.  

Det unika i MTK:s, SLC:s och Pellervos gemensamma Brysselkontor är att kontoret upprätthålls av tre organisationer. Samarbetet mellan organisationerna är tät också på nationell nivå. De tre organisationerna har sina specialområden i Bryssel som man följer med. Jag ser en stor styrka i det täta samarbetet som pågått organisationerna emellan på Brysselnivå i närmare 30 år. På en av mina tidigare arbetsplatser hänger en poster med budskapet ”Splittrade vi falla - eniga vi stå”. Denna slogan påtalar var styrkan ligger i den finländska lantbruksintressebevakningen och detta syns också i de resultat som uppnåtts tillsammans nere i Bryssel.   

Jonas Laxåback 

Husdjursombudsman 2009–2010 och 2013–2017 

aiheet: bryssel30