Lausunto

Inspel till Nordiskt samarbetsprogram för MR-FJLS 2025 – 2030

30.10.2023

Nordiska Ministerrådets Sekretariat

Ärende: Nordiskt samarbetsprogram för MR-FJLS 2025 – 2030 Arbetsdokument: utkast för konsultation (12.10.2023)

Producentorganisationerna Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK i Finland tackar Nordiska Ministerrådets Sekretariat för möjligheten att ge inspel till Nordiskt samarbetsprogram för MR-FJLS 2025 – 2030.

Bakgrund

”De nordiska länderna har som vision att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030 och tre strategiområden ska prioriteras för att förverkliga visionen: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.” De huvudsakliga utmaningar och gemensamma prioriteringar i arbetsdokumentet som identifierats för politikområdet FJLS de kommande åren är att främja en hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning, öka konkurrenskraften inom FJLS produktionskedjor samtidigt som den gröna omställningen stärks så att Norden kan nå de klimat- och miljömål som länderna åtagit sig för 2030 och framåt. Baserat på de inspel som inkommit från MR-FJLS representanter i medlemsländer, arbetsgrupper och myndigheter ses följande tre områden som möjliga övergripande mål för samarbetet:

Målbild 1: Grön omställning
Målbild 2: Ökad konkurrenskraft
Målbild 3: Stärkt motståndskraft Tre till fyra delmål på mer konkret nivå kommer sedan utformas i det gemensamma arbetet under hösten och arbetsplaner med konkreta insatser utvecklas under 2024.

Under dessa övergripande målsättningar – vad ser ni som de huvudsakliga utmaningarna som bör tas i beaktning inför det nya samarbetsprogrammet 2025–2030?

De nordiska ländernas vision och ovannämnda tre strategiområden anknyter starkt till jord- och skogsbruket i hela Norden. Det finns mycket som de gröna näringarna kan bidra med för att stöda strategiområdena samtidigt som jord- och skogsbruket bidrar till produktion av råvaror för de nordiska invånarnas behov. Det är viktigt att i detta arbete genomgående beakta jord- och skogsbrukets huvudsakliga uppgift – att producera mat, virke och andra förnödenheter för samhället utgående från de förutsättningar som de nordiska förhållanden ger.

SLC och MTK anser att de ovanstående huvudsakliga utmaningarna och prioriteringarna är goda. Producentorganisationerna understryker dock starkt att en lönsam produktion inom jord- och skogsbruket är helt avgörande för att jord- och skogsbrukarna på företagarnivå ska kunna verka för en hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning, öka konkurrenskraften och stärka den gröna omställningen.

Med tanke på hur avgörande lönsamhet är för att jord- och skogsbruksföretagarna ska kunna utveckla sin verksamhet och investera för att nå de övergripande målen föreslår SLC och MTK att en fjärde målbild läggs till i samarbetsprogrammet om att stärka lönsamheten för företagarna inom de gröna näringarna. Om detta inte är möjligt bör jord- och skogsbrukarnas lönsamhetsfrågor beaktas i övriga målbilder och delmål.

MÅLBILD 1 GRÖN OMSTÄLLNING:

Utöver effektiv och hållbar energianvändning bör även effektiv och hållbar energiproduktion läggas till i delmålet. Inom de gröna näringarna finns utmärkta möjligheter till mångsidig förnybar energiproduktion bara de rätta förutsättningarna finns. Vi ser särskilt stor utvecklingspotential i biobränslen och solkraft. God markstruktur och markvård är även grundläggande för att stärka kolbindningen inom jordbruket, vilket ökar humushalten och därmed förbättrar skördarna, näringsbalansen och vattenhushållningen. Detta gagnar även den gröna omställningen.

MÅLBILD 2 ÖKAD KONKURRENSKRAFT:

Målområdet som betonar ökad konkurrenskraft ser producentorganisationerna som det viktigaste och det är grundläggande att hållbarhetens olika dimensioner – social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – beaktas. För våra nordliga länder, och särskilt för det finska jordbruket, är det viktigt att påminna om att det är uttryckligen i husdjurssektorn som vår relativa konkurrenskraft är som starkast. Finland är fortsättningsvis världens mest nordliga matproducerande land med ett kallt klimat där många odlingsväxter helt enkelt inte klarar sig och ger skörd. För att vi ska kunna odla marken och producera mat i hela landet med de naturresurser och det klimat är produktionsdjuren en central del av kretsloppet. Den nordiska husdjursproduktionen har många gemensamma värderingar som sätter grunden för en hållbar produktion.

Att ta fram mera statistik för hur prisbildningen fördelar sig i livsmedelskedjan är en aktuell fråga i Finland just nu och här kan finnas synergier för de nordiska länderna där handeln har en förhållandevis dominant position.

MÅLBILD 3 STÄRKT MOTSTÅNDSKRAFT:

Särskilt med tanke på målet att stärka de gröna näringarnas motståndskraft upprepar SLC och MTK vikten av en lönsam produktion inom jord- och skogsbruket – det är A och O för att öka beredskapen på gårds- och företagarnivå och livsmedelsförsörjningen i Finland och Norden.

Vilka initiativ, insatser och aktiviteter – kopplade till dessa mål - skulle ni gärna se i det nordiska samarbetet?

En fortsättning av Embla-mattävlingen:

SLC och MTK föreslår att den nordiska mattävlingen Embla fortsätter under nästa programperiod för MR-FJLS 2025–2030. Den nordiska mattävlingen anknyter till alla ovannämnda målbilder och till flera av de föreslagna delmålen i utkastet till samarbetsprogram.

Embla-mattävlingen, som har ordnats tre gånger sedan 2017, har varit ett konkret och genuint samarbetsprojekt mellan de nordiska producentorganisationerna och som brett har nått ut till olika aktörer inom matbranschen i alla nordiska länder och öar. Embla har lyft det nordiska kökets och matsektorns vi-anda på ett positivt sätt och skapat bestående nätverk. Tävlingen har även genererat affärsmässiga fördelar för de nominerade i tävlingen. Embla har arrangerats på ett för finansiärerna kostnadseffektivt sätt och med en stor insats från producentorganisationerna, både genom arbetsinsatser och finansiella insatser.

Nordiskt samarbetsprojekt för att öka kolbindningen:

För att öka kolbindningen inom jordbruket föreslår vi ett nordiskt samarbetsprojekt som främjar kolinlagrande jordbruk och hjälpa odlare att hitta lämpliga odlingsmetoder som lagrar kol i marken. Ökad kolbindning stärker jordbrukets lönsamhet, motståndskraftig livsmedelsförsörjning, ökar konkurrenskraften och stärker den gröna omställningen. I Finland har projekten Carbon Action haft god framgång.

Samarbete om försörjningsberedskap:

Utveckla samarbete med försörjningsberedskap, där både offentliga myndigheter och privata aktörer samarbetar. Den finska modellen för försörjningsberedskap är långt utvecklad och beprövad och beaktar bland annat energitillgång, bränsledistribution, reservlager av livsmedel och jordbrukets grundförnödenheter.

Mia Wikström,
kommunikationschef Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Heidi Siivonen
specialist på livsmedelsmarknaden Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK

aiheet: mtk, lausunto, pohjoismainen ministerineuvosto